ADHD, attention deficit and hyperactivity disorder, aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.
När Nea Lamminmäki fick ADHD-diagnosen som 25-åring på våren 2019 föll många saker på plats.
Koncentrationssvårigheterna i skolan och slarv med ekonomin fick sin förklaring, precis som det höga tempot som definierat den unga kvinnans liv i allt.
”Jag gick spontant med på allt möjligt. Jag bytte partner i snabb takt. Om det kändes som att det var något jag inte gillade så övergav jag förhållandet. Barnen fick jag också som ung utan desto mer planering, även om de ändå är mig otroligt kära.”
För Nea var diagnosen en lättnad, men den verkade förvåna hennes närstående.
Över- eller underaktiv – även drömmaren längst bak i klassen kan ha ADHD
ADHD är ett neuropsykiatriskt syndrom som försämrar funktionsförmågan och där vissa områden i hjärnan och neuronnätet har nedsatt funktion. Regleringen av aktiviteten fungerar inte steglöst, utan personen är ofta överaktiv eller underaktiv. Det kan även förekomma utmaningar vid regleringen av uppmärksamheten, och personen kan agera impulsivt.
”Matematik var svårt, men det berodde inte på intelligensen, utan på koncentrationen.”
Beroende på symptomen delas ADHD in i tre olika former. Vid kombinerad form av ADHD förekommer överaktivitet, impulsivitet och svårigheter att reglera uppmärksamheten. Formen med överaktivitet och impulsivitet men utan bristande uppmärksamhet visar sig främst hos barn under skolåldern. I formen med bristande uppmärksamhet, dvs. i ADD förekommer inte överaktivitet eller impulsivitet i någon större utsträckning, utan personen kan försjunka i sina egna tankar. Såsom Nea i skolåldern.
”Matematik var svårt, men det berodde inte på intelligensen, utan på koncentrationen. På högstadiet när jag var i en smågrupp i matematik och läraren fanns intill steg betyget från fem till nio,” minns Nea.
Först konstaterades depression, sedan ADHD – ”Jag fick en förklaring på så många motgångar”
Cirka 4–7 procent av barn och unga har symptom på ADHD, även 2–3 procent av vuxna. Ofta konstateras ADHD först i vuxen ålder, men förutsättningarna för diagnosen är att symptomen har funnits sedan barndomen.
Nea fann diagnosen genom att söka. När hon i januari 2017 konstaterades ha medelsvår depression fick samtalen med den psykiatriska sjukskötaren Nea att fundera på vad som låg bakom. Depression är inte ovanligt speciellt vid sidan av obehandlad ADHD, eftersom det utsätter för upplevelser av misslyckanden och kan försämra självkänslan och livskvaliteten.
”Någon gång för länge sedan hade jag läst om ADHD och tänkt att beskrivningen var ganska träffande. När depressionen lindrades stötte jag på ADHD igen och det klickade fortfarande.”
Genom ADHD-undersökningar fick Nea diagnosen på våren 2019.
”Jag fick en förklaring på många motgångar och svårigheter. Samtidigt var det vemodigt att få diagnosen. ADHD är en bestående sak, som man inte får bort med medicinering eller terapi, utan man måste lära sig att leva med det.”
”Att få vardagen att fungera kräver mycket koncentration, och barnen är väldigt krävande. ADHD ger saker och ting sin egen twist.”
Vardagen blev lättare när ADD-diagnosen hjälpte Nea att förstå sig själv
Vardagen i en barnfamilj kräver alltid fixande och planerande, men speciellt utmanande kan den vara när en förälder har en neuropsykiatrisk störning.
”ADHD medför sin egen twist i moderskapet,” säger Nea.
Hur ska man till exempel göra med barnen när höga ljud är störande? Hur ska man utföra något som kräver koncentration, såsom att fara hemifrån, när två små munnar hela tiden avbryter? Det finns massor man ska komma ihåg men minimalt med lugn och ro att koncentrera sig.
”Jag har också alltid varit mycket försiktig och beskyddande gentemot mina barn. Kanske det beror på att jag själv har haft så full fart.”
Vardagen har nog blivit lättare efter diagnosen. När Nea förstår sig själv bättre kan hon även ta bättre hänsyn till sina egna behov. Medicineringen har ökat Neas funktionsförmåga och för praktiska sysslor har hon fått konkreta tips av en neuropsykologisk tränare. Nea skulle emellertid ännu behöva hjälp med just familjelivets vändningar.
”Att jag skulle få min partner att förstå vad ADHD är och hurudana utmaningar det medför i livet,” säger Nea.
”Jag har också alltid varit mycket försiktig och beskyddande gentemot mina barn. Kanske det beror på att jag själv har haft så full fart. Mina barn har varit i ganska strama tyglar, även om de är självständiga och klyftiga.”
ADHD kan också vara en resurs
Fastän ADHD oundvikligen medför ytterligare belastning i vardagen ser Nea även något gott i det. Till exempel att hon är en spontan person som alltid är i farten och som tiden inte blir lång med.
Dessutom kan ADHD lite överraskande betyda även ovanligt bra koncentrationsförmåga. När något intresserar kan Nea fördjupa sig i det helt.
”Jag har fått bra respons från de arbeten där jag har trivts,” säger hon.
Styrkorna som ADHD medför kommer Nea att utnyttja i arbetslivet även i framtiden. Hon studerar till agrolog genom flexibla studier och är intresserad av rådgivningsuppgifter.
”När bönderna har utmaningar ber de rådgivare om hjälp. Jag har i mitt liv blivit tvungen att hitta på metoder för att klara mig i många vanliga situationer. Därför har jag en bra problemlösningsförmåga och kan se saker och ting på olika sätt än andra.”
FPA:s rehabilitering för personer med ADHD
FPA erbjuder mångsidig rehabilitering för barn, unga och unga vuxna som diagnostiserats med adhd.
- Rehabiliteringen Min egen väg riktar sig till personer i åldern 16–29 år med autismspektrumtillstånd utan kognitiv funktionsnedsättning (Aspergers syndrom) eller en aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (adhd eller add). Målet med rehabiliteringen är att förbättra den ungas studie- och arbetslivsfärdigheter samt sociala färdigheter och att stärka hens förmåga att hantera vardagen.
- LAKU-familjerehabilitering är avsedd för barn och unga i åldern 7–15 år som har diagnostiserats med adhd eller add, autismspektrumtillstånd utan betydande försening i den kognitiva utvecklingen, Tourettes syndrom eller långvariga tic-symtom. Under rehabiliteringen får familjen information i frågor som gäller barnets eller den ungas växande och utveckling samt konkreta råd som hjälper familjen att få en smidigare vardag och att hantera svåra situationer.
- För barn över 5 år som diagnostiserats med adhd eller add och deras familjer ordnas det också grupprehabilitering. Grupprehabiliteringen genomförs delvis som distansrehabilitering och delvis som en period på fem dygn med rehabilitering ansikte mot ansikte.
Text Anne Ventelä
Redigering Jenni Juntunen
Bilder Sara Eleni Miinin
Videor Veli Lesell