“Babyn var tre månader och du återvände till jobbet! Det låter ganska tufft”, säger Iida Latva, mamma till en 3- och en 5-årig pojke, när hon lyssnar på mormor Paula Lehtinens minnen. Iida, Iidas mamma Maija Latva och hennes mamma Paula har samlats kring kaffebordet i Iidas hem för att diskutera moderskapet. Tre generationer av kvinnor känner igen att mycket i moderskapet är detsamma oavsett årtionde, men det har också skett förändringar.
“På 1960-talet kändes det naturligt att man återgick till arbetet tidigt. Min mamma och pappa var i gott skick och tog hand om Maija under dagarna. I vissa familjer anställde man en hemhjälp när barnet föddes. Det var också ganska vanligt att mamman stannade hemma helt och hållet för att ta hand om barnen och hemmet”, säger Paula Lehtinen.
Som nybliven mamma gillade Paula däremot inte att man lade alla barnen i ett rum på förlossningssjukhuset och att sjuksköterskorna tog hand om dem. Barnen togs till sina mammor huvudsakligen bara när det var dags för amning.
“I det här avseendet har saker och ting förbättrats. Jag minns att jag från första stund saknade Maija och senare hennes lillasyster Eeva och ville hålla dem i famnen på sjukhuset”, säger Paula. Det var inte ens tal om att pappan hade kunnat hålla barnet i famnen eller klippa av navelsträngen, som det är vanligt att man gör idag.
“Min man fick se barnet genom en glasvägg. Och ingen kunde ens tänka sig att pappan kunde vara med vid förlossningen. När Maija föddes fick min man reda på det när han ringde sjukhuset. Vi hade inte ens en egen telefon på den tiden.”
Skyddsnätet är nära – mamma hjälper även mitt i natten
För Iida, Maija och Paula betyder moderskapet att en av livets största drömmar har förverkligats. De bor alla nära varandra i Sastamala i Birkaland, och Iida säger att hon som mamma till små pojkar uppskattar det stöd hon får av sin mamma och både mormor och farmor, varav farmor bor i Tammerfors.
“I vår släkt har man alltid haft för vana att hjälpa och stödja varandra. Det är en stor glädje att vara morförälder och det är underbart att få återuppleva småbarnsåren med barnbarnen”, säger Maija.
Paula minns att när hon 1993 fick höra av Maijas man att hon blivit mormor, var det ett gripande ögonblick.
”Det kändes som om jag hade blivit befordrad till president.”
Maija tog hand om Iidas första son Leo även när familjen fick sitt andra barn Liam hösten 2021.
“Jag ringde mamma klockan fyra på morgonen för att berätta att värkarna kommit och att det vore bra om hon kom och tog hand om Leo. Det dröjde inte länge förrän mamman stod vid dörren med nattlinnet på sig, och jag och min man åkte till förlossningssjukhuset.”
Medan Paula och Maija har varit på förlossningssjukhuset i ungefär en vecka, har Iida och hennes man efter att båda sönerna fötts tillbringat tid på patienthotellet vid Tammerfors universitetssjukhus, dvs. Tays sjukhuscampus, tillsammans med sitt nyfödda barn.
“På hotellet kändes det lyxigt att vänja sig vid det lilla knytet. Vi hade ett eget rum dit ingen kom utan att knacka och vi fick njuta av hotellets mat”, säger Iida.
Vågar jag glädjas nu?
Att tiderna förändrats märks också på mammakläderna.
“Under min tid dolde man hellre graviditeten än att framhäva den med kläder, som idag. Maija bar också mammaklänningar när hon väntade Iida och hennes syster”, säger Paula.
Alla kvinnorna har regelbundet besökt rådgivningen under sina graviditeter. Maija tror att det tidigare kunde ha varit enklare att glädjas åt graviditeten.
“Det var bra att det inte fanns någon mobiltelefon under min egen graviditet. Om jag hade följt barnets utvecklingsstadier alltför noga i olika appar hade jag säkert varit mer rädd för allt som kunde gå fel,” säger Maija.
Hennes dotter håller med. Olika babygrupper på sociala medier erbjuder å ena sidan kamratstöd och gör det lättare att få mammavänner, men man kan också bli uppslukad av mobilen. Till exempel kan för mycket information ibland belasta eller mobilskärmen i sig distrahera föräldern från barnet när det redan är fött.
Å andra sidan får många gravida idag uppleva en babyshower, en bjudning där vänner skämmer bort den blivande mamman. Iida berättar att man på hennes bjudningar till exempel åt gott och gissade barnets födelsedatum och mått. Både Iida och det kommande barnet fick gåvor.
”Jag hade inte ens hört talas om en babyshower innan Iidas fest”, säger Paula.
Emaljfat, nagelsax och kläder
Iida, Maija och Paula uppskattar särskilt moderskapsförpackningen. Förpackningens innehåll har förändrats under årens lopp, men själva förpackningen har hållit god nivå. Varje år väljer cirka 85 procent av förstföderskor en förpackning istället för en penningsumma på 170 euro.
Paula minns hur hennes man högtidligt hämtade hem förpackningen och hur de öppnade förpackningen tillsammans.
”Särskilt användbart var emaljfatet, som jag använde för att koka rent tygblöjorna på spisen på kvällarna”, säger Paula.
Maija tog emot förpackningen för sina båda döttrar 1993 och 1995. På den tiden innehöll förpackningen inte bara kläder, utan även praktiska småsaker, såsom en nagelsax som fortfarande är vass och i användning. En skallra med ett glatt ansikte var också standard i många årtionden.
”Jag minns att inte ett endaste klädesplagg blev oanvänt.”
“Förpackningen hade också ekonomisk betydelse. På grund av en husrenovering hade vi det ganska knapert och det var till stor hjälp att moderskapsförpackningen innehöll de grundläggande behoven för babyvård”, säger Maija. Hon berättar att många av hennes bekanta som bor utomlands var förundrade över den finländska moderskapsförpackningen som är gratis för blivande mammor.
”I Finland funderar vi ganska lätt på vad som inte fungerar eller vad som är dåligt, men jag tycker att samhället stöder föräldraskap på ett fint sätt: vi har moderskapsförpackningen, föräldraledighet och till exempel utnyttjade jag själv alterneringsledigheten när mina barn gick de första åren i skolan”, säger Maija.
Den nyss mottagna moderskapsförpackningen ger en varm känsla
När Iida Latva fick sitt första barn för nästan sex år sedan när hon var 25 år, valde hon moderskapsförpackningen.
“Moderskapsförpackningen konkretiserar graviditeten. Den gav en härlig och varm känsla.”
Iida berättar att hon också har känt på kläderna i förpackningen med sin mamma. Hon säger att särskilt badcapen, påslakanet och täcket samt ulloverallen och mössan har blivit använda. Hon berättar att hon inte använde babykläderna i klara färger, eftersom hon särskilt i början av moderskapet ville klä sitt barn i ljusa toner. Familjen använder fortfarande hårborsten som ingick i moderskapsförpackningen. Att man under de senaste åren har lagt särskild vikt vid kvalitet och hållbarhet i förpackningen, ser Iida som en bra sak.
Innan hennes andra barn föddes bestämde sig Iida för att ta penningbeloppet istället för moderskapsförpackningen, eftersom hon redan hade babykläder och -tillbehör.
”Jag ser moderskapsförpackningen som en speciell julklapp.”
“Kanske jag skulle välja annorlunda nu i efterhand. Jag köpte inget särskilt till barnet med pengarna och därför har jag inget speciellt minne av det. Moderskapsförpackningen konkretiserar också den kommande förlossningen.”
Iida använde inte moderskapsförpackningens låda som sina barns första säng, såsom hennes mormor gjorde. Istället har hon samlat sina barns viktigaste babykläder och andra skatter som hon vill behålla i lådan.
Jag ser moderskapsförpackningen som en speciell julklapp till väntande föräldrar. Samtidigt visar samhället att det uppskattar föräldraskapet.”
Från föräldraledighet till en mjuk återgång till arbetet
Av kvinnorna hade gammelmormor Paula kortast föräldraledighet.
”Jag var på jobbet ända till slutrakan och plockade ännu blåbär dagen före förlossningen.”
Maija minns att hon hade sjukledigt före föräldraledigheten när hennes första dotter föddes, men när hennes yngsta dotter Veera föddes arbetade hon tills föräldraledigheten började.
”På 1990-talet varade moderskaps- och föräldrapenningsperioden ungefär ett år och ledigheten användes vanligtvis av mamman”, säger Maija. Hon berättar att hon på den tiden arbetade i sin pappas medieföretag och att hon till en början arbetade tre dagar i veckan.
“Iida var hos en familjedagvårdare två dagar i veckan och vi utnyttjade FPA:s stöd för privat familjedagvård. Min tredje arbetsdag var en lördag och då tog min man hand om vår dotter.”
Numera har pappans företag genomgått ett generationsskifte och Maija är en av huvudaktieägarna. Iida arbetar i familjeföretaget. Hon ville emellertid ta hand om sin första son länge och stannade hemma efter föräldraledigheten med stöd för hemvård tills familjens yngsta barn föddes. Numera är båda pojkarna i familjedagvård.
“Min man är företagare och tog föräldraledighet i ett par veckor efter att båda barnen föddes. I övrigt är det jag som har använt föräldraledigheten i vår familj.”
Kvinnorna önskar att varje familj även idag skulle ha möjlighet till de lösningar som passar dem bäst när det gäller fördelningen av föräldraledigheten, och att man inte skulle öronmärka en viss mängd för mamman eller pappan.
”Även om tanken på en jämn fördelning av familjeledigheterna i princip är bra, tror jag att varje familj bäst kan bedöma vilken lösning som passar dem”, säger Maija. Som företagare önskar hon att samhället skulle hjälpa företagen så mycket som möjligt när en arbetstagare blir föräldraledig.
“Kostnaderna för föräldraskap betalas fortfarande mer av företag där majoriteten av arbetstagarna är kvinnor. Här finns det fortfarande utrymme för förbättring.”
Med babyn på besök och ut i världen
När kvinnornas eftermiddagskaffe börjar vara över dyker Leo och Liam upp vid bordet för att undersöka om det finns några pepparkakor kvar. Efter ett kort mumsande hoppar båda i sina overaller och går ut på gården med sin pappa Juris. Innan dess får mormor och gammelmormor varma kramar.
De tänker tillbaka på spädbarnsåren ännu en stund.
“På 1960-talet var allt väldigt anspråkslöst. Man var ändå lycklig. Man tänkte att barnet nog skulle sätta bröd på bordet”, säger Paula. Maija håller med och minns hur hon själv också först lånade en bilbarnstol från rådgivningen.
“Dagens bilbarnstolar är så komplexa att jag inte ens kan montera dem i baksätet. Samtidigt är de också mycket säkrare, vilket är bra”, säger Paula. Hon ser det också som en positiv förändring att föräldrar numera reser modigt med sina barn.
Iida berättar att hennes förstfödda har varit utomlands tre gånger under sitt spädbarnsår.
”När Leo var två veckor gammal åkte han med oss till mammas och pappas stuga i Åbo skärgård så att vi kunde tillbringa sommaren tillsammans.”
En annan sak som kvinnorna tycker är bra är att man numera tar större hänsyn till äldre syskon än tidigare. De gratuleras precis som föräldrarna och vikten av att vara ett äldre syskon betonas.
“Jag fick höra om Liams födelse tidigt på morgonen medan Leo ännu sov bredvid mig. När han vaknade var det fantastiskt att få berätta om babyns födelse och gratulera honom om hans nya viktiga uppgift – att vara storebror”, säger Maija.
Grattis! Här är några tips till blivande föräldrar:
- När graviditeten har pågått i cirka fem månader får den gravida kvinnan ett graviditetsintyg vid rådgivningen. Intyget behövs för att ansöka om moderskapsunderstöd och graviditetspenning.
- Den gravida kvinnan kan välja antingen en moderskapsförpackning eller ett penningbelopp på 170 euro som moderskapsunderstöd. Moderskapsunderstöd ska ansökas senast två månader före barnets beräknade födelsedatum.
- Graviditetsledigheten kan tas ut 14–30 vardagar före beräknad tid. Graviditetspenning kan fås för 40 vardagar, om mamman inte får lön för denna tid.
- Föräldraledigheten kan inledas efter barnets födelse. Båda föräldrarna beviljas numera föräldrapenning för 160 vardagar. Av dessa kan 63 dagar överlåtas till en annan person som tar hand om barnet.
Tre bilder längs vägen:
